Tiden före Vätternrundan hade jag som sagt problem med mitt knä, fick även yrsel och illamående veckan före. Dagarna före fick jag ont i halsen och hosta.
Under loppet kändes knät bra, hade en del hosta, men det tyckte Felicia bara var bra så hon hörde vart jag var =) Hade lite problem med att händerna domnade bort ibland, men annars så var det bra.
Efter loppet har jag fått ont i knät, ANDRA knät!?! Hur stor var den risken att andra knät skulle bli dåligt? Har fortfarande ingen känsel i lillfingertoppen. Samt även en del skavsår, men kroppen känns i övrigt bra. Och nu har jag resten av mitt liv på mig att bli frisk!
Loppet i sig var den bästa tävlingen av alla, jag kan lätt tänka mig att göra det igen, trots storm och regn! Det tog oss 5.54 att cykla runt 100km, en tid jag är väldigt nöjd med. Hade vi fått punktering som så många andra hade det tagit betydligt längre tid då väldigt många fick det, dels pga att någon slängt ut nubb på vägen (onödigt!).
Nu är jag en klassiker!! (man säger tydligen så) Min Tjejklassiker är klar!! Jag har simmat, Jag har sprungit, Jag har åkt skidor och Jag har cyklat inom 12 månader!! Är väldigt stolt över att jag slutförde den!! Har velat ge upp väldigt många gånger. Men har faktiskt kommit fram till att jag sällan ger upp när jag har påbörjat något, en ganska bra egenskap enligt mig =)
Bjuder på några bilder från helgen.
Gott med bulle efter vägen! Det är kanske världens godaste bullar under dessa lopp!
Jag har även köpt en ny mobil, den borde komma på posten imorgon!!! =D
Köpt lite nya träningskläder på mässan i Motala också, så nu MÅSTE mina knän bli bra så jag får använda dem!
Jag är så stolt över dig Sara! Tänk att du har genomfört allt det där! Du får mig faktiskt inspirerad, kanske att man ska ta tag i sig själv och göra samma sak nästa år?
SvaraRadera/Jessica N