Jag undrar hur jag och Tove klarar nätterna när Peter inte är hemma? För när han är hemma så hör jag henne knappt på natten, inte ens när hon ligger och gnäller eller är lite smått ledsen. Är det så att jag slappnar av mycket mer och nästan stänger av för alla ljud när han är hemma? Eller är vi olika känslig för ljud? Att han kanske vaknar lättare än vad jag gör och att Tove aldrig hinner låta så pass mycket eller högt som jag är van?
Iaf så har jag inte varit upp något alls i natt och det var skönt!
Nu försöker jag få Tove att sova en sväng, men hon är lite förkyld så hon tycker inte det är så roligt att ligga ner tror jag. Hon har fått koksalt och andas lätt, men snoret rinner hela tiden. Undrar om det blir något babysim för oss imorgon?
Det blir dessutom ingen promenad idag då det är storm och regn ute, tråkigt!
Känner igen det där jag att man sover rätt tungt utan att vakna. Tyckte jag sov tyngre och bättre när jag slutat amma. Och hennes pappa fick väcka mig ibland när jag ammade för att ge henne mat när hon var hungrig.
SvaraRaderaÄr säkert så att man slappnar av mer när man inte är ensam hemma. Då finns ju en till där som kan hjälpa till och ta hand om.